Sopgubben med attityd

Vi har en sopgubbe med attityd. Jag har för andra gången idag fått onda ögat av honom. Första gången hade vi glömt försluta askan sedan vi grillat, så den dammade lite på honom. Det var ju inte bra kan jag erkänna. Men ödmjuk som jag är så bad jag om ursäkt till honom vid det tillfället, och inte ett korn från askan har sedan dess rymt vid tömningen.
Men idag när de kom så gick jag och sonen som vanligt ut och skulle titta på när de tömmer. När jag kommer ut tittar han ilsket på mig och lägger demonstrativt en lapp i brevlådan. Han säger alltså inget till mig. Jag tar upp lappen och tittar på den, och det står att de inte kan tömma tunnan pga att det är för trångt att dra ut den på gatan (bilen står lite snett just nu). Jag står som en levande fågelholk och undrar vad han menar. Demonstrativt drar jag ut tunnan på gatan eftersom det faktiskt finns rätt så gott om plats. Ilsket sliter han till sig tunnan och tömmer den. Men ve och fasa så råkar det damma lite igen (det satt fast lite aska i sidorna på tunnan - som numera är bortspolat ska tilläggas). Nu får jag onda ögat igen och så viftar han demonstrativt med handen framför ansiktet.
Suck, hur trött blir man inte???

Ställen man INTE ska ta sitt tvättvatten ifrån

Idag satt vi ute på vår baksida med grannfrun och hennes två barn och hade precis grillat. Nova och Bella (4 och 2 år gamla) ska gå in och tvätta av sig, och traskar iväg. Efter en stund kommer Nova ut och säger:
- Mamma, Bella gör något som jag ALDRIG gjort.
- Jasså, vaddå? (alla vuxna blir nu väldigt uppmärksamma)
- Hon tvättar sig i toastolen....
Kattas min i detta läget är helt oslagbar! Hon störtar in i lägenheten och hittar mycket riktigt en nöjd Bella som var väldigt ren. Eller hur man nu ska säga...

Ska tilläggas att detta nog går i släkten då Katta hittade hennes storasyster Nova på väg att dricka ur behållaren där toaborsten är när hon var liten.

Varför-åldern är här!

Nu vet jag vad varför-åldern är för något...
Allt jag hör hela dagarna just nu är "Vaaaafö?"
Jag lovar, det finns ingenting som man inte kan fråga varför till!

Robin, 3 år, har kommit in i varför-åldern - och jag håller på att bli knäpp.
När man tröttnar riktigt, när frågan varför har ställts för 40:e gången sedan han gick upp för en timme sedan, säger man:
"Jag VET inte!"
Och vad får man höra då???
"Vaaaaafö?"

Undrar hur länge detta ska hålla på?

IKEA

Idag tog jag, mamma, Robin och Philip en tur till IKEA. Robin levde rövare och gömde sig hela tiden. Tur att det inte var så mycket folk där...
Men vi fick i alla fall med oss det vi skulle hem. Bland annat köpte vi en ny barnstol till Robin att ha vid köksbordet, en byrå, lite hyllor och annat smått och gott.
Philip fick saker till sitt rum som han ska flytta in i snart. Mattor, en lampa, nytt påslakanset m m.
Så nu när man kom hem så var energin slut, och då ville man ju sätta ihop allt man köpt. Suck, jag får väl vila upp mig lite och ta itu med sakerna i morgon.
Nu ska jag gå och ställa mig i duschen i typ 1 timme, och sen titta på "Men in trees" och "Grey´s anatomy". Sen blir det sängen direkt!

Härliga Helg

Vilken härlig helg det varit! I lördags sjösatte vi båten och tog en tur till en strand. Där träffade vi några kompisar och låg och solade och badade. Barnen lekte i det kalla vattnet och allt var helt underbart. Robin körde båten lite, och ville absolut också fiska precis som pappa.
Idag har vi bara varit hemma och pysslat i trädgården. Klippt gräset, rensat ogräs och sånt.
Sen ska Robin få en sandlåda i 3-årspresent av mina föräldrar, så den har jag penslat med träolja. I morgon ska jag sätta ihop den och gräva ut hålet där den ska vara. Sen ska vi åka och köpa sand någon dag.
Dagarna lunkar på och snart är Philip 4 månader. Tiden går verkligen fort denna gången med andra barnet. Snart har jag varit hemma halva min planerade tid med honom.

Nästa evenemang att se fram emot är en tur till IKEA med mamma och barnen på onsdag.

Nästa evenemang att inte se fram emot är återbesöket på MVC i morgon... (även kallad besiktningen)

Vilken morgon

Efter vi alla gått upp idag tänkte jag att Philip behövde bada. Så jag går in i badrummet och släpar fram badbaljan. Då kommer Robin som ett skott efter och vill hjälpa till. Så pekar han på proppen till badbaljan och frågar vad det är. Pedagogiskt förklarar jag för honom att det är proppen och drar man ut den så rinner allt vatten ut på golvet. "Och det är ju inte bra" säger jag. Så långt är allt frid och fröjd. Sen börjar jag bada Philip och Robin hjälper till. Helt plötsligt börjar det ösa ner vatten på golvet. Robin har dragit ur proppen...
Snabbt får jag slita ur Philip ur badet, med schampo i håret. Slänger in badbaljan i duschen. Sätter dit proppen, häller upp nytt vatten. I med Philip igen och sköljer bort schampot.
Puh!
Ögonblicket senare kommer Robin springandes. "Mamma, BAJSA!" Sliter upp Philip igen, in med badbaljan i duschen, på med ringen på toaletten, och upp med Robin.

Och när han var färdig återstod bara att torka upp allt vatten på golvet...

Norsk skogkatt light

Vi har passat mina föräldrars norska skogkatt i ett par dagar nu. Innan ägde vi henne men sen fick mina föräldrar ta över henne då vår bostadsrättsförening beslutade att vi inte fick ha några lösspringande katter på området. Nåja, det jag skulle skriva om är hennes vikt. Som andra norska skogkattsdamer så vill hon inte höra om sin breda rumpa och få kommentarer om hur stor hon är (trots att rasen är STOR). Hon är en liten prinsessa ut i spetsen på tassarna, och vill bli behandlad som en sådan. Hon har det så bra hos mina föräldrar så ett 5-stjärnigt hotell kunde inte vara bättre. Så att bli nergraderad till ett typ 3-stjärnigt hotell i helgen var inte så poppis. Det enda roliga med detta stället var att jag är hemma och är föräldrarledig, och därmed kan hon vara ute hela dagarna. Så ett litet plus i kanten fick vi i alla fall.
På kvällarna vill hon gärna ligga på mitt bröst och bli klappad. Problemet är bara att hon väger säkert en sisådär 7-8 kg (vi har inte vågat ställa frågan till henne vad hon väger, så därför får vi gissa). Detta gör att efter ett par minuter börjar jag få syrebrist. Men jag har inte hjärta att köra bort henne för hon spinner så högt. Så kompromissen får bli att jag klappar henne i ett par minuter, sen slutar jag med det. Och efter en stund förstår hon piken och går iväg. Så utan att köra bort henne pga hennes vikt, så försvinner hon efter en stund självmant, vilket ju också räddar hennes image.
Ja, det är synd vi inte kunde behålla henne. Men trösten är att hon har hamnat hos mina föräldrar som skämmer bort henne till tusen :-)

Philips vaccination gick bra. Han skrek lite, log mot BVC-sköterskan och sen var det över. Och inga biverkningar har han fått än.

Robins helikoptertur

Robin har flugit helikopter igår, eller som han säger "jag har flugit RIKTIG helikopter". Hans små ögon lös som aldrig förr när han hade landat. Det var ett riktigt äventyr. Något att skryta om för polarna på dagis i morgon.
I morgon ska Philip vaccineras för första gången. Vi får se hur populärt det blir...