lördag 12 april 2008

Engla

Tänk om de kunde hitta lilla Engla. Vilket helvete hennes mamma går igenom just nu. Ovissheten är nog det absolut värsta. Jag tänke det själv, att om något av mina barn försvann så, så skulle man nog undra livet ut. Finns mitt barn någonstans där ute, och väntar på att bli hittad?
Min snart 3-åriga son såg nyheterna om Engla på TV och frågade "Mamma, vad är det?" Och jag fick svara på att det är en liten flicka som har försvunnit, och att de letar efter henne. Vad svarar jag honom den dagen han frågar mig om någon kan ta honom också?

Jag började skriva detta inlägget med rubriken att jag var glad jag får sova om nätterna, även om vi har en liten 2-månaders bebis hemma och en 2-åring. Jag tänkte inlägget skulle handla om det, men sen började jag skriva om Engla. Jag skulle gladeligen aldrig mer få sova ordentligt bara mina barn är trygga och har det bra.

Inga kommentarer: